Det var då han lovade sig själv.
Närmare bestämt var det 8 månader och 22 dagar sen som han bestämde sig för att börja träna. Nu var det slut på allt slöande. År 2008 var det dags för program "witness the fitness". Men det var ganska mycket snack och lite verkstad. Han kanske mest sa det för att ha lite bättre samvete. Han tyckte ju trots allt att det är mycket nyttigare att ha ett löfte om att börja träna, än inget löfte alls. Då hade man ju inte ens ett mål. Men självklart hade han ett mål, annars skulle han ju inte ha lovat sig själv.
Åtta månader och 18 dagar hade passerat. Men nu hade han äntligen tagit nästa steg (eller mer det första steget än det nästa). Nu hade han köpt ett par träningsbyxor. Med hjälp av detta inköp var han starkt övertygad om att träningen låg runt hörnet. Även om det tagit en väldigt lång tid för honom att köpa ett par träningsbyxor hade han dem iaf nu. För det gick faktiskt inte att träna i något annat träningsbrallor. Faktiskt.
Åtta månader och 22 dagar senare gör han det. Han tar på sig träningsbyxorna, knyter springskorna och pluggar in musiken i öronen. Nu ska han äntligen infria det löfte han gav för åtta månader och 22 dagar sen. Han börjar springa. Eftersom han anser sig vara i bra form (annars skulle han ju inte väntat så länge med att börja) väljer han att springa 8 kilometersslingan. Det ska inte vara någon fara, han sprang ju faktiskt 1 mil i lumpen, och det var ju bara tre år sen.
Efter drygt halva sträckan inser han att konditionen kanske inte var i det skick han själv trodde. Den var knappt i ett skick alls. Frågan var om den ens fanns?
Efter drygt tre fjärdedelar av stråckan har han det riktigt jobbigt. Men han har ju trots allt lovat sig själv. För åtta månader och 22 dagar sen att han ska klara av det här. Därför stannar han faktiskt bara två gånger. Eller var det tre?
Nu sitter han hemma igen, efter ett smärtsamt stretchpass och en kall dusch. Han fruktar inför träningsverken imorgon, men har trots detta givit sig själv ännu ett löfte; Han ska springa imorn igen.
Frågan är bara om det löftet också tar 8 månader och 22 dagar att infria?
Åtta månader och 18 dagar hade passerat. Men nu hade han äntligen tagit nästa steg (eller mer det första steget än det nästa). Nu hade han köpt ett par träningsbyxor. Med hjälp av detta inköp var han starkt övertygad om att träningen låg runt hörnet. Även om det tagit en väldigt lång tid för honom att köpa ett par träningsbyxor hade han dem iaf nu. För det gick faktiskt inte att träna i något annat träningsbrallor. Faktiskt.
Åtta månader och 22 dagar senare gör han det. Han tar på sig träningsbyxorna, knyter springskorna och pluggar in musiken i öronen. Nu ska han äntligen infria det löfte han gav för åtta månader och 22 dagar sen. Han börjar springa. Eftersom han anser sig vara i bra form (annars skulle han ju inte väntat så länge med att börja) väljer han att springa 8 kilometersslingan. Det ska inte vara någon fara, han sprang ju faktiskt 1 mil i lumpen, och det var ju bara tre år sen.
Efter drygt halva sträckan inser han att konditionen kanske inte var i det skick han själv trodde. Den var knappt i ett skick alls. Frågan var om den ens fanns?
Efter drygt tre fjärdedelar av stråckan har han det riktigt jobbigt. Men han har ju trots allt lovat sig själv. För åtta månader och 22 dagar sen att han ska klara av det här. Därför stannar han faktiskt bara två gånger. Eller var det tre?
Nu sitter han hemma igen, efter ett smärtsamt stretchpass och en kall dusch. Han fruktar inför träningsverken imorgon, men har trots detta givit sig själv ännu ett löfte; Han ska springa imorn igen.
Frågan är bara om det löftet också tar 8 månader och 22 dagar att infria?
Söndagsterapi.
Efter en hård helg bestämde jag mig för att ge mig själv en liten belöning. Något som var så sjukt länge sen och som jag inte unnat mig på väldigt länge. En låda full med godsaker/leksaker. Och en instruktion såklart. Och nej, det är inte ett 3-pack kinderägg. Det är en låda Lego!
Det var samma grej idag som när jag var liten. Först klämma lite på lådan, skaka den och sedan öppna den försiktigt. Öppna de små plastpåsarna med delar i, sen ta fram instruktionen och börja bygga. Visserligen var det ju inte en helt borg som skulle byggas, men därför passade jag på att njuta av varenda litet steg av processen. Självklart tillkom en del grumsande då jag trodde att det saknades bitar, men det gjorde det såklart inte. Man fick till och med två stycken reservbitar!
Jag hade ju bara medeltidslego när jag var liten, så nu passade jag på att köpa ett annat tema. Såklart så köpte jag Star Wars. Sjukt värt! Star Wars serien i Lego är ju dessutom den serie som överlägset bäst. Antagligen för att nördar som jag (som dessutom inte ens har rätta åldern inne) går och köper det.
Så för alla er som behöver ett sätt att slappna av och tröttnat på sudoko eller korsord, sök er till Lego. Dyrare, men coolare. Och nördigare. Perfekt bah'ja!
Det var samma grej idag som när jag var liten. Först klämma lite på lådan, skaka den och sedan öppna den försiktigt. Öppna de små plastpåsarna med delar i, sen ta fram instruktionen och börja bygga. Visserligen var det ju inte en helt borg som skulle byggas, men därför passade jag på att njuta av varenda litet steg av processen. Självklart tillkom en del grumsande då jag trodde att det saknades bitar, men det gjorde det såklart inte. Man fick till och med två stycken reservbitar!
Jag hade ju bara medeltidslego när jag var liten, så nu passade jag på att köpa ett annat tema. Såklart så köpte jag Star Wars. Sjukt värt! Star Wars serien i Lego är ju dessutom den serie som överlägset bäst. Antagligen för att nördar som jag (som dessutom inte ens har rätta åldern inne) går och köper det.
Så för alla er som behöver ett sätt att slappna av och tröttnat på sudoko eller korsord, sök er till Lego. Dyrare, men coolare. Och nördigare. Perfekt bah'ja!
Världens tacksammaste jobb.
Jag skulle vilja se hur det gick till om man jobbade som meterolog. Hur förutser de vädret? Att sälja en förutspående vädermaskin måste vara en extremt lukrativ affär med tanke på hur ofta meterologoer har rätt. Jag hajar lixom inte hur man kan få göra så många fel i sitt arbete utan att det får konsekvenser?
Om man ser till hur många tabbar de gör, och då i synnerhet på sommaren upphör jag aldrig att förvånas. Det är ju inte som att man ser en ny meterolog varje vecka, det är ju alltid samma crew i rutan. Och dessutom verkar de vara anställda på livstid. Kolla bara på SVT's meterologer. De jobbar tills de faller ihop döda eller en blixt slår ner i deras huvud. Det senare vore ju förresten ett lämpligt straff om de förutser fel väder.
Jag kan ju inte låta bli att undra hur deras utbildning ser ut? Se till exempel på en hemläxa där man ska få se olika radarbilder och från det förutse vädret. Det går ju inte att få underkänt på uppgiften!
Det bästa med att plugga till metereolog är att man definitivt lär ha ett jobb när man är klar. Och dessutom med pension och guldklocka helt safe:at. Sweet!
Men en grej suger med att vara meterolog. Man måste han en sjukt ful frisyr. Eller ingen alls.
Om man ser till hur många tabbar de gör, och då i synnerhet på sommaren upphör jag aldrig att förvånas. Det är ju inte som att man ser en ny meterolog varje vecka, det är ju alltid samma crew i rutan. Och dessutom verkar de vara anställda på livstid. Kolla bara på SVT's meterologer. De jobbar tills de faller ihop döda eller en blixt slår ner i deras huvud. Det senare vore ju förresten ett lämpligt straff om de förutser fel väder.
Jag kan ju inte låta bli att undra hur deras utbildning ser ut? Se till exempel på en hemläxa där man ska få se olika radarbilder och från det förutse vädret. Det går ju inte att få underkänt på uppgiften!
Det bästa med att plugga till metereolog är att man definitivt lär ha ett jobb när man är klar. Och dessutom med pension och guldklocka helt safe:at. Sweet!
Men en grej suger med att vara meterolog. Man måste han en sjukt ful frisyr. Eller ingen alls.
Kan man plugga Lego på universitetet?
Istället för att snacka om olika fenomen eller grejer som jag anser är relevanta eller för den delen intressanta tänkte jag berätta om mitt drömjobb som liten.
Visserligen hade jag ju flera drömjobb som liten, men ett var en mycket större dröm än de andra. Jag ville jobba på LEGO. Jag hade ju massvis av Lego hemma. Det var ett gäng borgar, katapulter, rövarnästen och guvernörer. Det mesta hade jag fått i presenter, men mycket hade jag sparat ihop till genom veckopengar, pantande av burkar och hushållsnära tjänster (som på den tiden inte var avdragsgilla).
Jag hade på den tiden en väldigt bra kompis som även han var mycket intresserade av Lego. Men till skillnad från mig så hade inte han medeltidslego, och dessutom fanns det en annan stor skillnad. Han hade nämligen allt sitt Lego i skokartonger, så man kunde bygga nya grejer varje gång. Jag hade ju alltid mina borgar ihopbyggda och uppställda på ett gammalt köksbord. Det fanns såklart oxå landskap som med hjälp av folie (symboliserade vatten) och grönt papper som symboliserade gräs. Mina systrar hade även byggt ett stall till en av borgarna. "Hästarna kunde ju faktiskt inte stå och frysa om natten."
Min kompis och jag var ett år med i en Lego-tävling där vi kom trea. Det resulterade i ett presentkort på 1000 kronor. Det är dessvärre det närmaste jag kommit mitt drömjobb. Jag har inte ens besökt Lego-land, något som verkligen svider.
Så om du, kära läsare, känner någon på Lego, tvivla inte att hooka upp mig! Kanske finns jag i något gammalt Lego-register efter tredje plats för säkert 15 år sedan?
Förövrigt anser inte jag som många andra att Lego blivit sämre med åren, tvärtom! Nu finns det ju massa coola teman (se Star Wars). Det enda man bör komma ihåg är att Duplo är för dumskallarna.
För att elda på er inspiration ska jag stila på lite matnyttiga Lego-länkar.
1. Bibeln i Lego -> http://www.thebricktestament.com/
2. OS i Kina i Lego -> http://www.flickr.com/photos/seven13avenue/
3.Lego-bloggen som håller dig up2date -> http://www.brothers-brick.com/
/Martin utan drömjobb men med en dröm.
Visserligen hade jag ju flera drömjobb som liten, men ett var en mycket större dröm än de andra. Jag ville jobba på LEGO. Jag hade ju massvis av Lego hemma. Det var ett gäng borgar, katapulter, rövarnästen och guvernörer. Det mesta hade jag fått i presenter, men mycket hade jag sparat ihop till genom veckopengar, pantande av burkar och hushållsnära tjänster (som på den tiden inte var avdragsgilla).
Jag hade på den tiden en väldigt bra kompis som även han var mycket intresserade av Lego. Men till skillnad från mig så hade inte han medeltidslego, och dessutom fanns det en annan stor skillnad. Han hade nämligen allt sitt Lego i skokartonger, så man kunde bygga nya grejer varje gång. Jag hade ju alltid mina borgar ihopbyggda och uppställda på ett gammalt köksbord. Det fanns såklart oxå landskap som med hjälp av folie (symboliserade vatten) och grönt papper som symboliserade gräs. Mina systrar hade även byggt ett stall till en av borgarna. "Hästarna kunde ju faktiskt inte stå och frysa om natten."
Min kompis och jag var ett år med i en Lego-tävling där vi kom trea. Det resulterade i ett presentkort på 1000 kronor. Det är dessvärre det närmaste jag kommit mitt drömjobb. Jag har inte ens besökt Lego-land, något som verkligen svider.
Så om du, kära läsare, känner någon på Lego, tvivla inte att hooka upp mig! Kanske finns jag i något gammalt Lego-register efter tredje plats för säkert 15 år sedan?
Förövrigt anser inte jag som många andra att Lego blivit sämre med åren, tvärtom! Nu finns det ju massa coola teman (se Star Wars). Det enda man bör komma ihåg är att Duplo är för dumskallarna.
För att elda på er inspiration ska jag stila på lite matnyttiga Lego-länkar.
1. Bibeln i Lego -> http://www.thebricktestament.com/
2. OS i Kina i Lego -> http://www.flickr.com/photos/seven13avenue/
3.Lego-bloggen som håller dig up2date -> http://www.brothers-brick.com/
/Martin utan drömjobb men med en dröm.
