hej jag 'gillar' det jag själv postar på fb!
Det här är inte okej. Du är dålig. Du kan inte gilla dina egna statusar. Du tappar facebook-trovärdighet. Varför får du intrycket av att vi andra tror att du ogillar din egen status på facebook? Om så var fallet skulle du antagligen inte dela med dig av informationen?
Jag vill även att du tänker på vilka andras grejer du gillar. Gillar du grejerna en och samma person lägger upp för konsekvent kommer denna i sin tur att tappa sin trovärdighet. Om du gillar allt som vederbörande lägger upp, kommer vederbörande med största sannolikhet (om inte annars borde den verkligen) leta efter länkar och statusar som du absolut inte gillar. Så att du lär dig en läxa.
Du måste tänka efter innan du trycker på 'gilla'. Det är inget man slentrianklickar på. Då skriver du hellre en kommentar, gärna något personligt.
Men tryck inte på gilla hela tiden, framför allt inte på dina egna grejer.
- Vi älskar sociala forum! . Det sa dagens fyra insändarskribenter till sox.blogg.se
Out-berättigande.
En stor del av att spela i det andra laget måste vara att göra en bra out. Det känns som att out'en är viktig, för det är liksom anslaget för den nya sexualiteten samt livet man har framför sig. Har man en halvkass out, eller ännu värre, att någon annan outar en innan man själv hinner göra det blir det direkt problematiskt. Eller kanske mer irriterande än problematiskt. Har man planerat ett party vill man ju inte att någon annan ska sabba det, även om det är några som vet om partyt så kanske inte alla visste om det.
Men vilka är det som är out-berättigade? Får man bara outa sig om man är helhomo, eller är det okej om man spelar i båda lagen? Kan man göra dubbelouts isf? Att man först outar sig som homo, sen som bi, och om saker går riktigt snett "in'ar" sig? Eller vad kallas det när man går tillbaka? Och är det isf en "dubbelout", eller är det en "in"?
För ett tag sen när jag skrev om när jag skulle slå till var det en av mina anonyma läsare som tolkade mitt inlägg som en förklädd kontaktannons (vilket jag absolut inte dementerar), hur detta inlägg ska tolkas av anonym är oklart. Men om anonym börjar spekulera i en out kan jag tyvärr inte gå ut med detta. För som sagt, gör man en out vill man ju absolut ha en värd sådan.
Rebellerna i StarWars hade en tydlig policy om outs.
Så fastnar du enklast med det i brevlådan.
Alla vill skaffa skägg, speciellt män. Män gillar skägg. Även om de inte tycker att de passar i det så vill alla ha det åtminstone en gång i livet. Men det jobbiga med skägg är att man måste spara ut det. Först är det bara stubb, och det är helt okej, men sen blir det sådär halvlångt och ganska ovärt. Sen, och det sen kan vara ganska långt beroende personens ifråga skäggväxt, så är det ett värt skägg.
Problemet är bara att få orkar med att spara så länge och leva med den skäggskam som medföljer.
Se till exempel på Robinson Crusoe. Han var en vanlig skön kille med drömmar om skägg. Men han pallade inte att spara ut skägg. Det tog för lång tid, han blev hånad av vänner och var inte i rätt yrke för att odla skägg. Men sen så blir han strandsatt, och det är då han ser chansen. Här kan ingen häckla honom för hans påbörjade skägg, ingen kan kommentera det ansiktshår som inte är något ännu, men har full potential att bli.
Robinson Crusoe var den första man att åka på Skägg-Resort. Det som alla män med skäggvisioner måste få göra. Det är alltså ett ställe man åker till för att odla sitt skägg i hemlighet. När du är nöjd med skägget lämnar du Skägg-Resorten och visar med högt huvud upp ditt skäggbeprydda dito.
För det var just det som Crusoe gjorde. Det första han gjorde var inte att skryta om sina överlevnadskonster, utan snarare sitt vackra skägg.
