martins blogg

Det här är något som jag tror de pizzaätande medelsvenskarna tänker på väldigt sällan. Men jag, öppensinnad och alert som jag är, har tänkt på det här under den senaste tiden. Det bästa med den svenska traditionsmaten är inte det som faktiskt finns på exempelvis julbordet, snarare det man slipper. Visst är julskinkan, sillen, köttbullarna och Janssons frestelse helt underbara, men som sagt ska vi nu fokusera på det vi slipper. Jo vi slipper såklart pizza, suprememål med plusmeny och det som väger absolut tyngst hos mig; Pasta.

Vilken grej! Du slipper pasta! Inga klibbiga spaghettistrån eller överkokade makaroner. Istället äter man det enda rätta, potatis! Denna otroliga gåva till folket. Jag tycker det här är otroligt stort! Som bekant trillade ju en del människor av pinn när potatisen kom till Sverige. De dog för vår skull. De dog för att vi skulle slippa äta pasta dag in och dag ut. Tack!

Nu skulle man egentligen ha en namnlista där alla de omkomna potatisätarnas namn stod, dessvärre har jag inte lyckats få tag på en sådan.

Förövrigt vill jag såklart önska er en riktigt god jul och gott nytt år!

----
Du har läst ättonde delen i Martins bloggserie. Idag handlade den om mat igen, men om traditionsmat, och i synnerhet julmat. Martin gillar att äta.

Det har jag idag bjudits på av min kära fader. Privilegier som dessa stöter man inte på ofta som student. Men nu är det alltså möjligt. LIvet är underbart med mat. Mat är något som vi Edsmän uppskattar.

Jag skulle gärna vilja skriva något mer fyndigt (vilket jag enligt mig själv brukar vara ganska bra på), men jag befinner mig just nu i en matkoma och är oförmögen att lyckas med detta idag.

----
Du har läst sjunde delen i Martins bloggserie. Idag handlade den om potatis, kött och rödvin.

En lugn helg, men tillika intressant.

Det har spelats monopol två kvällar i rad. En och samma person har vunnit två gånger i rad. Samma person har faktiskt dominerat två kvällar i rad. Samma spelare har skapat monopol två kvällar i rad. Samma spelare är inte sen att skryta om det heller.
 Det var inte Andreas, Krille, Johannes, Alfred eller Fia. Nej, det var faktiskt Martin Edsman, ingen annan.

"Med en otrolig kompetens och ett skarpt affärssinne dominerade han spelplanen."  -Dagens Industri

"Jag hade ingen aning om att Martin hade sådan kompetens"  -Andreas B.

"Jag har aldrig varit med om att någon spelar rent monopol på bara två timmar" -Johannes G.

Kanske dags att sadla om?



----
Du har läst sjättedelen i Martins bloggserie. Idag handlade den martins otroliga affärssinne.

Trots min dåliga studentekonomi så valde jag idag att ta steget att köpa min första julstake. Den är inte ett deluxearrangemang, men för 39 kronor på Coop Forum tror jag inte man kan förvänta sig det heller. I sanningens namn är den t.om ganska ful. Som tur är så dras ju uppmärksamheten till lamporna, inte själva staken lixom. Typ de där fula plastkransarna med små minikottar i guld som sitter runt ljusen. Den passar visserligen ganska bra in mellan gardinerna som är två påslakan.

Hursomhelst tänkte jag under installatonen av min alldeles första julstake att jag gjort ett steg. Vilket steg är jag dock inte säker på. Men jag är ganska säker på att det är ett steg i rätt riktning. En julstake känns som en fet feature för att markera att man har börjat på sitt egna hem. Det här inköpet kommer i slutändan leda till att jag kommer ha en låda i källaren märkt "julgrejer". Mina julgrejer. Cool!

Imorn är det dags att dricka glögg. Kommer däremot sakna pappas peppisar, Saras drömmar och Lallies lussebullar. Såklart även Hannas seeeeega (och ofta ganska hårda) knäck.

Men jag behöver ju inte vänta så länge, jag kommer nämligen flygandes hem till Uppsala igen den 15'e december!



----
Du har läst femte delen i Martins bloggserie. Idag handlade den julstakar, glögg, samt en skojig peak mot Hannas knäck.